Skövde AIK – Gemenskap, kärlek och glädje ger oss kraft att utmana ………..
Oj vad vi har längtat efter att allsvenskan och Superettan skall vårligt, traditionellt sätta i gång en spirande fotbollssäsong. På nytt skulle vi i den familjära och lantliga idyllen som kännetecknar Skövde AIK ta oss an en klubb med allsvenska meriter från en betydligt större stad. Idogt och träget har ”Tufa” med hjälp av staben förberett truppen på en ny tuff säsong. Nya spelare har kommit och snabbt acklimatiserat sig i den familjära atmosfären, den lantliga miljön och med den personliga ambitionen att få dig att känna dig välkommen och önskad. Inbyggd finns känslan att här ger vi oss aldrig och trots ”experters” och kommentatorers ”nedvärderande” tips så reser vi oss igen, antingen det gäller laget eller SAIKOS som enträget ger laget och föreningen kraft men också den äldre generationen i Gamla AIK, som får stugan att lyfta, när vi mot förmodan vinner eller tar poäng i ”omöjliga” matcher. Så den 1 april var inget undantag. Behrns Arena skvallrar om en ekonomi och organisation långt över våra ”enkla” resurser. Men vi ger oss aldrig – mentaliteten är ett ”varumärke” för det röd-vita klimatet, som insups på Lillegården eller på Södermalm IP eller vår nya hemmaarena Borås Arena. Dom kan flytta på oss men den inbyggda energin och mentaliteten tar man inte död på så lätt, sedan må elaka tungor med avundsjuka och ”rädsla” tro att vi kan besegras. Nu är vi i gång och många nya unga spelare kommer i år att få visa att man vill tillhöra familjen. Välkomna alla nya i truppen och på läktarna.
Inför Örebro-matchen kom avbräcket att Zigo Ovsenek inte skulle kunna spela, tidiga vårsäsongens kanske bästa SAIK-are. Broman har haft känningar och det skulle krävas att några oprövade kort steppade upp och tog ansvar, presterade på toppnivå, men vem skulle det bli? Under veckans träningar har stora målvaktshandskar typ Lev Jasjin kunnat skådas på Adrian Zendejos, vår amerikansk-mexikanske målvaktsjätte som tränas av vår amerikanske målvaktstränare. Många har kommit långt ifrån och från nära håll. Emil Skillermo har inte haft så långt att flytta, men han har på många sätt kunnat identifiera sig med vårt motto: Vi ger oss aldrig. Än en gång visade han fighterhjärta. Under veckans träningar kom en ny bekantskap från Norrköping, en mittback, det gläder alltid ett straffområdeshjärta - men jag är alltid kritisk – den här gången kunde jag redan vid en nickningsövning, där man gick upp i ryggen se Edvin Tellgrens förmåga att sidställa sig och att förbereda sig för vad som komma skulle – en naturlighet som får mig att minnas Viktor Claessons bror Martin, som vi omskolade från mittfältare till mittback. Naturligt och självklart anammade han omställningen. Edvin var nu ett perfekt komplement till vår kapten Filip Schyberg – nu när Broman har haft problem med foten. Insatserna bådar gott inför framtiden. Men jag sparar en godbit till sist. Mikael Mörk har en förmåga att passa in i vårt anfallspussel med sin tillgång i höjden, sina finurliga vickningar och sin oberäknelighet i straffområdet – nu har han ”tränat ihop” till ”ett inhopp” efter långvarig skada, och tog chansen att skjuta, inte hårt och inte ”sheriff-likt” från höften utan bara kvickt och för målvakten osynligt och med hjälp av ett ÖSK-ben letade den sig in i målvaktens vänstra hörn. Fler varor av den typen tack.´
Spännande att vara Skövde AIK- supporter
Var är Skaraborgarna som söker spänning, gemenskap, kärlek, glädje – jo hos Skövde AIK och vi kan bli fler. Antingen du vill finna ingredienserna i klacken – det fenomenala SAIKOS under Simon och Kurt Lindgrens ledarskap eller i di gamles gemenskap i Gamla AIK under Lööf eller Åbergs outslitliga entusiasm. Det finns alltid en plats för dig som vill tillhöra gemenskapen, så titta in på hemsidan och leta upp den grupp du vill tillhöra för att stötta Skövde AIK. Att tillhöra Tractor Boys i Ipswich var unga motorburna lantisar i Ipswich naturliga tillhörighet. Skulle vi kunna få en underavdelning till SAIKOS– ”Atractor boys and girls” i Skövde- någon som nappar?
Överraskningarna som gömdes i årets påskägg
Oddevolds 1–0 på Trelleborg, Sundsvalls 1-0 på Östersund, påsksmällen åkte väl Sandviken på när vår kommande motståndare Landskrona BOIS vann med 4-0. Nu tar vi emot de svart-vit-randiga på vår (tillfälliga eller långvariga) hemmaborg Borås Arena. Landskrona blir en tuff nöt att knäcka – själv har jag så många minnen från matcherna mot ”sebraränderna” – inte minst från förberedelserna inför en påskmatch som krävde träning på Örjans Vall en långfredag, som var otänkbart förr, men med hjälp av domprosten Knut Norborg arrangerades det en gudstjänst på vårt kära Örjan för oss och träningen tilläts därför att genomföras. Resultatet mot Landskrona var som en gåva från ovan. Så kan det gå till i våra förberedelser även på elitnivå. Vi ses på hemmamatchen i Borås.
