Veckans krönika (v. 48) signerad Christer Tonning.
Detta är är en krönika. Analys och värderingar är skribentens egna.
Skövde AIK P16 – DM-mästare efter en annorlunda match
Inte så många spelare har påbörjat en match i Borås och slutspelat den i Falköping. Matchen avbruten efter pyro-teknik är väl något vi måste vänja oss vid, men att den sedan tas upp i Falköping av alla ställen var väl en högoddsare. Killarna vann på straffar och blir väl inte bara ihågkomna av den vinsten utan kanske desto mer uppskattade av semifinalvinsten mot Elfsborg hemma på Södermalm. Motståndarna från Borås är alltid en svår nöt att knäcka. På tal om våra talangers framtid så ligger den kanske i händerna på utvecklarna. Akademicertifieringen 2024 släpptes förra veckan. Det mest anmärkningsvärda var att Elfsborg endast samlade på sig tre av sju möjliga stjärnor. Enligt fotbollsinstitutet CIES var Elfsborgs ungdomsverksamhet 13 bäst i hela världen. Hur kan det bli så olika? Akademichef Tony Lundquist berättar om sin reaktion på den senaste akademicertifieringen. – ”Vi har bestämt oss för att inte jaga stjärnorna som delas ut i akademicertifieringen. För oss är det viktigare att utgå från vår mall, det har ingenting med sportsliga resultat att göra. Det är inte så att vi sitter och ändrar i vår strategi, som att selektera tidigare till exempel, för att få fler stjärnor. Vi är stolta över vår modell i Elfsborg. Jag vill betona att Tomas Hasselgren har gjort ett bra……. Det ät bara att kriterierna inte passar för just Elfsborgs arbetssätt.” Elfsborg har i min bok gjort sig kända som västgötskt stabila alltifrån Peter Rydells över Bosse Johanssons med fleras ordförandeskap till sportchefen Stefan Andreassons rakryggade hållning, liksom spelare som gjort allt för sitt kära Elfsborg- såsom mina adepter Niklas Hult och Viktor Claesson, förmedlat av managers/tränare såsom Jimmy Thelin och Oscar Hiljemark. När Simon Thern nu gör ett utspel mot att ”lycksökare” och ”golddiggers” gör er inte besvär om ni skall spela i IFK Värnamo- så markerar det att vi har fått en ”back-lash” på den köpa/sälja/leasa-kultur som så till den milda grad tagit över fotbollsmarknaden, påhejade av agenter och andra mellanhänder. ”Rötan” är nu också inne i
omklädningsrummet, vem står emot?
Tony Lundquist sällar sig, liksom AIK:s Leffe Karlsson till de som vågat stå upp mot krafter, som motverkar en sund idrottskultur. Leffe har kämpat mot inslag, som kommit från en annan Stockholms-klubb, där tveksam ”barn-satsning” kunnat skönjas. En annan som gjort starkt intryck är Jonas Thern som nu återgår till U19 i Värnamo. Hur kommer det sig att dessa erfarna, rutinerade och jordnära personerna tar fram och formar ungdomar till stora framgångar med sina erfarenheter och brinnande intresse för utveckling? Fullt förtroende för ert arbete. Så låt oss nu se, hur Skövde AIK framtid ser ut? Kommer våra talanger att fortsatt kunna sätta Elfsborg på plats eller kommer segern vara av Pyrrhus-karaktär och de gul-svarta springa ifrån de röd-vita de närmsta åren? Utmaningen är en uppgift för utvecklarna.
”Akademi för barn” eller ”ungdomsverksamhet med elitutveckling från 17 år” – frågan har varit uppe, men är aktuell också inför 2025. Kommer man liksom beträffande läktarkulturen ducka eller vågar man ta i frågan? Vilken roll skall agenterna spela? Allt går så fort- förbundet måste reagera -det får inte bli en betongkloss, där sprickor slås in. ”Ej till salu” - skylten måste hissas.
En God Jul och ett nytt fotbollsår står för dörren
Summeringen blir väl att det är dags för omtag i Skövde AIK och själv får jag tacka för de 8 år vi i denna sejour bott i Skövde – det har varit fint att kunna följa Skövde AIK utifrån - utan att vara delaktig och min önskan är att 2025 blir ett bra år för Per Åstemo och klubben, när alla krafter hjälps åt att på bästa sätt nå framgång. Tack och adjö!
