Onsdagen den 2 oktober blev en minnesvärd fotbollsdag
”Hur många matcher har du sett idag?” En fråga som var obligatorisk, levererad av vår materialförvaltare för holländska landslaget. ”Två matcher och en träning krävs” eller sex timmar på plan för att du skall kunna kalla dig fotbollsälskare. Onsdagen den 2 oktober var en sådan dag. Skövde AIK:s träning klockan 15–17, därefter mat, kl. 19, P16:s match mot Elfsborg i DM semifinalen följd av TVmatch kl. 21.00 mellan Aston Villa och Bayern München. Dagen skulle varit godkänd av min gode vän från Holland. Jag hör hans röst –” now you are a real football lover”.
Elfsborg slår Roma med 1–0. Skövde AIK slår Elfsborg med 3–1. Sensationellt eller…,
Skövde AIK P16 stod för en perfekt underhållning och exemplifierade hela värdegrunden med sin sammanhållning, gemenskap, frejdiga spel, glädje, och sin hängivenhet för att ge allt för Skövde AIK, kärleken till fotbollen. Att detta skulle ge kraft åt prestationen var inte överraskande och resultatet låg närmre 5–1 än 3–2 så det fanns inget att be om ursäkt för. Men … det finns ett men- att göra en berömvärd prestation innebär inte per automatik att man vinner finalen mot Norrby. Det krävs fortsatt koncentration och fokus på uppgiften, samma glöd för att upprepa en prestation på hög nivå. Nu upp till bevis – men fram till idag är er insats det som glatt mig mest ur SAIK-synpunkt under hela 2024. ”Deja vu” – tyckte jag kände igen en spindel på mittfältet framför en bra arbetande fyrbackslinje – ”look-a-like” Tobias Linderoth eller Loret Sadiku som samlar upp allt – förser sina mittfältskolleger med understöd och passningar – och visst fanns det likheter med det mittfält som jag en gång hade på gymnasiet – Loret understödde Simon Thern och Viktor Claesson, där alla hade positionen mittfält, men rollerna var individuellt olika i både spel och på träning. På den tiden kallades vi inte akademi utan i folkmun, fabrik, och fick inga stjärnor eller diplom av förbundet, men oj vilka spelare vi kunde utveckla alltefter befintliga egenskaper. På samma vis som då fylldes läktarna av inte bara föräldrar utan av sportchefer som var intresserade av den trion eller Niklas Hult / Joseph Baffo med flera Sportchef Jesper Jansson HIF trampade upp en gång runt vår träningsplan i jakten på, vad Inge Blomberg MFF skulle kallat ”mina gräddbullar”, och valde tre som blev allsvenska mästare som 19-åringar. Mellan 17–19 år kommer vi att helt forma ett fortsatt fotbollsliv – att förändra inlärda beteenden i vuxen ålder som spelare är mycket svårare – detaljer vilka blir naturliga och som behövs i din arsenal för framtida möjligheter att platsa in i elitfotbollen. Kunde jag inte också skönja en forward av Kenneth Andersson-typ. Kenneth upplevde jag på nära håll i uppladdningen inför VM 1994 i Varberg, där jag värd för uppladdningen. P16-forwarden saknade bara Kenneths målgest för ”look-a-like” vår målgörare i VM 1994. Så skulle jag kunna fortsätta med hela laget, men det är nog viktigare att påminna ”påläggskalvarna” om vikten av ”gröt-banan-ägg” på morgonen (3000 kcal och 30000 steg senare, sovtid, vilket tarvar näringsriktig kost) – därefter lite vila och gärna slå upp sin idol med likartad roll som den du vill efterlikna och ladda med det inför dagens träning – utföra varje träning på optimalt sätt och bearbeta tävlingsinstinkten och leva ”24-hours sportsman life” – där vila och återhämtning krävs för att hård träning skall ge maximalt resultat. Ja – jag går i gång på spelarutveckling, där unga spelare brinner och är beredda att betala priset för framgång med stöttning av utvecklingsorganisationen, föräldrar eller vårdnadshavare och flick-eller pojkvän eller vem som nu kan hjälpa till på den ibland slingriga vägen. 17–19 börjar som Rookie, därefter junior elit och slutligen ELIT, men där vägen ibland kantas av törnen och avåkningar där endast seriös rehab kan lyckas med att få dig på banan igen. Lycka till alla våra ungdomar och visst är man nyfiken nu när P16 ligger precis i skarven. Idag följer jag 30–40 spelare före detta elever, som precis som ni, varit så kallade talanger, ett ord jag egentligen inte gillar, och likt er stått där på bron till elitlivet med drömmar och förhoppningar om att spela elitfotboll på olika nivåer. Ibland går det fort – ibland mognar en del lite långsammare, men man kan alltid bli lite bättre i sin roll. ”Tävla” på att ”slå” sin motståndare. Att hoppa upp och med kraft nicka en boll tyckte man att man var rätt bra på, men när man mäts med till exempel, Vavva, så märker man snabbt att man kunde kanske gjort lite mer för att uppnå ”top-notch” i de moment som jag skall dominera i min roll.
Utveckling i fabrik eller akademi spelar ingen roll – det är spelaren som måste förstå och omsätta detaljerna för att bli så nära fulländning som möjligt. Vi vill alltid ge våra ungdomar (barn) det allra bästa möjligheterna, så tillsammans hjälps man åt att bistå önskan. Resor och studier i fem länder låg till grund för att skapa ett hållbart utvecklingskoncept och två år på heltid. Lycka till alla ungdomar för ni är Skövde AIK:s framtid. Det finns en ljus framtid där gemenskap, glädje och kärlek skall ge oss kraft att uppnå våra mål. Nu är inte tid för gnäll och negativa tankar- nu är den ljusnande framtiden vår. Lycka till varhelst du befinner dig i Skövde AIK:s ”Community”.
